Kategori: Fördjupa din släktforskning

I programmet ”Det sitter i väggarna” får vi följa programledarna när de undersöker historien bakom många av de större gårdar som finns runt om i Sverige, men visste du att du även kan få ut mycket av husets historia genom att titta på dörrarna?

Majoriteten av alla innerdörrar är tillverkade i trä och eftersom trä är ett hållbart material som kan stå sig genom århundraden är det inte helt ovanligt att det är just originaldörrarna du har i ditt hem eller i din stuga. Om du inte vet hur gammalt ditt hus är kan du alltså åldersbestämma och därmed också släktforska genom att titta på dörrarna. Detta kräver dock att du har originaldörrar.

1700-talet – En dörr från 1700-talet kännetecknas främst av sina mått. Dörrarna är låga i förhållande till bredden och har en hög tröskel.

1800-talet – Under 1800-talet blev det populärt med halvfranska innerdörrar med hyvlat ramträ. Speglar var även förekommande.

1900-talet – Dessa dörrar kännetecknas av sina påspikade lister, speglar eller glasrutor. Dörrarna var främst tillverkade i plywood.

Om du nyligen har gjort släktforskning eller kanske redan känner till din släkt och upptäckt att eksem och torr hy går i släkten finns det bra produkter för dig.

Mjukgörande krämer

Är du i behov av mjukgörande hudvård som är effektiv mot eksem och torr hy är Canoderm ett bra alternativ för dig. Du kan välja mellan olika sorters krämer som behandlar torr och eksembenägen hud. Det är viktigt att du använder krämer som är speciellt framtagna för eksem för att du ska kunna behandla problemet och ge din hy vad den behöver. Produkterna innehåller karbamid, vilket är ett ämne som är fuktighetsbindande och därför extra bra för dig med torr och känslig hud. Produkterna finns i flera olika storlekar. Du kan välja mellan både större och mindre flaskor. Om du inte har provat produkten förut kan det vara bra att börja med en mindre flaska.

Alla kan ha olika skäl till sin släktforskning och det är inte säkert att alla som är intresserade av att lära sig mer om släktens historia är nyfikna på eller vill ha kontakt med släktingar som fortfarande är i livet. Men för många är kontakten en naturlig följd av släktforskningen och dessutom kan den vara ett bra sätt att få reda på mer, något som gör att du kommer längre i din forskning.

Vad kan kontakt med andra ge?

Att kontakta släktingar kan ge dig en chans att få mer information än vad som finns i de officiella dokumenten. Där kan du hitta datum för födelse, dödsorsak och en hel del annan information. Men den som har personliga minnen av någon, sparade foton, eller som minns vad föräldrar eller farföräldrar brukade berätta om har en helt annan sorts information som kan vara omöjlig att nå på annat sätt. Dessutom kan den snabbt gå förlorad, eftersom det inte alltid finns någon som är intresserad eller tar tillvara på den. För varje generation som dör riskerar mer av historien att glömmas bort. Även släktingar som befinner sig relativt nära dig i släktträdet kan på det här sättet ha pusselbitar som kan spela roll för din släktforskning, som du och din närmaste familj inte har tillgång till.

Något av det viktigaste för en släktforskare är kyrkoböckerna. Det beror på att Sverige har haft en fungerande folkbokföring under flera hundra år. De äldsta bevarade böckerna är från början av 1600-talet och från 1700-talet och framåt finns det i stort sett alltid kompletta arkiv. Anledningen till att informationen finns i just kyrkoböcker är att det var Svenska kyrkan som hade ansvar för folkbokföringen ända fram till 1991.

De viktigaste kyrkoböckerna

För att få ordning på din släktforskning är de viktigaste kyrkoböckerna födelse- och dödböckerna. Även dopböcker, lysnings-, vigsel- och begravningsböcker kan spela stor roll. Husförhörslängderna visar hur bra någon klarade sig i husförhören. Det kanske kan vara intressant i sig, men längderna är också speciella eftersom alla i församlingen är inskrivna utifrån vem som bor tillsammans. På det sättet finns hela familjen och eventuellt tjänstefolk samlade. Från 1894 ersattes de av församlingsböckerna som innehåller liknande information. Vill du söka i kyrkoböcker går det bra att göra online via Riksarkivets hemsida, där det finns ett kyrkoarkiv. Där finns även bland annat domstolsarkiv, arméns rullor och bouppteckningar, som också kan vara bra för dig som släktforskar. Det som finns i arkivet är för det mesta avfotograferat eller inskannat material du kan bläddra i.